Limnologi 2
- Näringsfattiga (oligotrofa) sjöar
|
|
Sjöekosystem i Sverige |
Oligotrofa sjöar |
|
|
Eutrofa sjöar |
Sjön under året |
Näringsmängd
Mängden näring i vattnet har betydelse för vilka organismer man hittar i sjön. Det viktigaste näringsämnet som begränsar produktionen är fosfor, men även mängden kväve påverkar. Genom utsläpp från tätorter och jordbruk har många sjöar idag högre näringshalter än tidigare. Sjöarna indelas i två huvudtyper.
Oligotrofa sjöar är näringsfattiga.
Eutrofa sjöar är näringsrika.
Någon exakt gräns mellan näringsfattig och näringsrik sjö finns inte, utan alla varianter mellan ytterligheterna förekommer.
Fosfor i sjöar
Fosfor är det näringsämne som begränsar växternas produktion i sjöar. Tillgången på ämnet avgör om sjön är eutrof eller oligotrof. Många sjöar har fått extra tillskott av fosfor från tätorter och jordbruk. Bilden visar exempel på sjöar med olika mängd fosfor och deras typiska fiskarter.
Oligotrofa sjöar
De flesta sjöar i Sverige är näringsfattiga. Ofta omges oligotrofa sjöar av barrskog. Växternas produktion är låg till följd av näringsbrist. Strandzonen har sparsam vegetation och vattnet är klart. För att mäta hur klart ett vatten är sänker man ned en vit skiva i vattnet. När man inte längre kan se skivan har man fått ett mått på vattnets siktdjup. Det höga siktdjupet i en oligotrof sjö är en följd av att det finns få planktonorganismer som skymmer sikten.
Oligotrof sjö med klart vatten
Oligotrofa sjöar med låg halt av näringsämnen har låg produktion och klart vatten. Sommen i södra Östergötland omges till stora delar av skog på morän eller isälvsavlagringar.
 |
 |
 |
 |
| Notblomster | Notblomster | Sommen | Humös sjö |
Strandzon i näringsfattig sjö
Röding