Energi 3
Energikällor
|
|
||
Industrialiseringen hade inte varit möjlig utan tillgång på energi. Energin används för transporter, industriproduktion och uppvärmning. Energikällorna kan delas in i tre kategorier.
Soldrivna energikällor: solenergi, vindkraft, vattenkraft och biobränslen
Fossila bränslen: olja, stenkol, brunkol och naturgas
Geologiska energikällor: uran (kärnkraft) och geotermisk energi
Ved var fram till 1800 -talets mitt den helt dominerande energikällan. Som komplement har man utnyttjat vattenkraft i smedjor och kvarnar. Även vindkraft har använts under lång tid för att driva väderkvarnar och pumpa vatten. För transporter till sjöss användes vindkraft.
Vid mitten av 1800 -talet ökade efterfrågan på energi, vilket gjorde att det kol som fanns i både England och på europeiska fastlandet började brytas i stor skala. På några år ersattes veden med kol som energikälla för lok och ångmaskiner. Ångbåtar ersatte segelfartygen. Under 1900 -talet kom olja att användas allt mer och tog så småningom över kolets roll som industrins viktigaste energikälla. Oljan gjorde det möjligt att driva motorer som var betydligt enklare att använda än de koldrivna ångmaskinerna. Många oljekällor innehåller naturgas som i början av oljeanvändningens historia inte utnyttjades. Nu är naturgas en av de viktigaste energikällorna och används ungefär lika mycket som kol. De fossila bränslena naturgas, kol och olja svarar tillsammans för drygt 80 % av världens totala energibehov. Kärnkraftverk har byggts sedan 1950 -talet. Det finns nu över 440 reaktorer i drift. Bränslet i verken är oftast grundämnet uran. Vind- och solenergi är ännu av liten betydelse, men kommer sannolikt att bli viktigare i framtiden. De räknas liksom vattenkraft och biobränslen till de förnybara energikällorna. Uttrycket förnybar syftar på att energikällan inte består av en ändlig resurs. Vinden kommer inte att ta slut för att vi använder den. När det gäller biobränslen finns dock en risk för att vi tar ut mer från naturen än vad som återskapas.
Sveriges energiförsörjning
Sveriges totala energitillförsel (år 2006) kommer till största delen från följande energikällor:
Fossila bränslen: 49 %
Biobränslen: 24 %
Kärnkraft: 14 %
Vattenkraft: 13 %
Ungefär hälften av energin omvandlas till elektricitet eller fjärrvärme före användningen. Fjärrvärme innebär att en central anläggning värmer upp vatten med hjälp av förbränning (vanligen av biobränslen). Hetvattnet fördelas i samhället genom ett rörledningssystem. Energianvändningen delas upp på tre sektorer.
Industri: 39 %
Byggnader: 36 %
Transporter: 25 %
För byggnader (bostäder och servicebyggnader) används mest elektricitet och fjärrvärme. Inom industrin dominerar el och biobränslen medan transportsektorn nästan enbart använder fossila bränslen.
Produktion av elektricitet
Sveriges produktion av elektricitet fördelade sig år 2006 på följande typer av kraftverk:
Kärnkraft: 46 %
Vattenkraft: 44 %
Kraftvärme: 9 %
Vindkraft: 1 %
Vid början av 1900 -talet började man dämma upp Sveriges stora älvar och bygga vattenkraftverk för elproduktion. Sverige kommer som sjunde land i världen när det gäller användning av vattenkraft per person. Vi använder också elektricitet från kärnkraft i större utsträckning än de flesta andra länder. År 1980 hölls en folkomröstning om kärnenergins framtid i Sverige. Efter omröstningen bestämdes att kärnenergi skulle ersättas av andra energikällor. Senast år 2010 skulle alla kärnkraftverk vara stängda om det kunde ske med bibehållen välfärd. Kraftvärmeverk är anläggningar där förbränning används för elproduktion. I Sverige eldas nu mest biobränslen i kraftvärmeverken då användningen av kol och olja har minskat.
Olja och transporter
Nästan tre fjärdedelar av all olja som importeras till Sverige används för transporter. Inom sektorerna byggnader och industri minskar oljeanvändningen sedan många år medan användningen för transporter i stället ökar.