Svenska skogar

Skogar

Fjärilar

Fjärilar

Liljekonvalj

Växter

 

 

 

 

 

 

Mindre flugsnappare

 

 

 

Mat och vatten

Nu i början av 2000 -talet lider två miljarder människor av brist på näringsämnen som järn, jod och A-vitamin. Näringsbristen ökar risken för infektions­sjukdomar och utvecklingsstörning. Varje år dör 5,6 miljoner barn till följd av undernäring. Under tider av matbrist ökar priset på livsmedel. I de flesta fall beror svält på att människor inte har råd att köpa den mat som trots allt finns. Ett annat problem är att krig och konflikter inom ett land försvårar distribution och handel med livsmedel.

Livsmedelsproduktion

När människor blev bofasta jordbrukare ökade produktionen av livsmedel. Miljöns bärkraft höjdes och antalet människor kunde öka. Industrialiseringen medförde att matproduktionen kunde öka ytterligare. Vi befinner oss fortfarande i denna tillväxtperiod då både befolkning och produktion ökar. Under 1960 -talet oroades världen av att matproduktionen inte skulle kunna hålla jämna steg med folkökningen och man vidtog åtgärder för att öka produktionen.

spannmålsproduktion

Spannmål per person

Spannmålsproduktionen per person nådde en topp år 1985. Sedan dess har produktionen per person minskat. Totalt har spannmålsproduktionen ökat, men befolkningen har ökat mer. Matproduktionen håller inte jämna steg med befolkningsökningen vilket på sikt kan leda till livsmedelsbrist.

Indien och "den gröna revolutionen"

Indien blev en självständig nation år 1947. Från slutet av 1940 -talet steg matproduktionen genom att den odlade arealen utökades. Samtidigt ökade landets befolkning så mycket att det uppstod svält under vissa perioder. Att öka produktionen av livsmedel blev därför en prioriterad fråga för de nya makthavarna. Monsunregn, som i Indien inträffar mellan juli och september varje år, var en orsak till att man bara fick en skörd per år.

den gröna revolutionen

Den gröna revolutionen

I Indien ökade produktionen av livsmedel genom att den odlade arealen utökades. Dessutom infördes moderna sorter med högre avkastning. Konstgödning började användas och bevattningen förbättrades. Kemiska bekämpningsmedel mot insekter och svamp bidrog också till ökad produktion.

Genom att konstbevattna så att man fick en andra skörd höjdes den totala avkastningen kraftigt under 1970 -talet. För att få vattnet att räcka över hela torrperioden byggdes en mängd dammar. Nya sorter av grödor togs också fram. Framförallt var det vete och ris som utvecklades. Den kraftiga ökningen av jordbruksproduktionen i utvecklingsländer under 1960 - och 1970 -talen går under namnet "den gröna revolutionen". Indien är ett bra exempel på denna produktionsökning, men samma sak skedde på många andra håll.



Förändrade matvanor

I takt med att ekonomin förbättras för allt fler människor förändras matvanorna. Kina och Indien har haft en ovanligt hög ekonomisk tillväxt under senare år och efterfrågan på gris och nötkött har ökat. Sedan år 1950 har världens köttproduktion ökat med 500 % och idag äts hälften av världens griskött i Kina. Grovt räknat gäller att om man föder upp djur med spannmål behöver man två kg spannmål för att få fram ett kg fågel. Ett kg griskött kräver fyra kg spannmål och för ett kg nötkött går det åt sju kg spannmål.

spannmål och köttproduktion

Köttätare behöver en större jord

Uppfödning av djur kräver stora mängder spannmål och detta gör att det behövs mer odlad mark. Bilden visar vilken relativ area som krävs för att få fram 1 kg av olika livsmedel. När matvanor förändras till mera köttätande ökar behovet av spannmål och därmed av åkermark.