Svenska skogar

Skogar

Fjärilar

Fjärilar

Liljekonvalj

Växter

 

 

 

 

 

 

Mindre flugsnappare

 

 

Näringskedja

En näringskedja visar näringens transport genom ekosystemet. Den börjar alltid med en producent, vanligen en växt eller alg. Nästa steg är en växtätare, en primärkonsument. Växtätaren äts av en sekundärkonsument. Den kan i sin tur bli uppäten av en tertiärkonsument.

Exemplet nedan visar endast en av det närmast oändliga antalet varianter av näringskedjor som finns. Det är i själva verket många arter av djurplankton som äter av de tusentals arterna växtplankton. I nästa steg finns flera arter bardvalar som lever på djurplankton.

näringskedja

Näringskedja

Detta är ett exempel på en näringskedja med tre näringsnivåer. Kiselalgen (producent) utför fotosyntes, bildar näringsämnen och äts upp av krill (primärkonsument). Blåvalen (sekundär­konsument) äter krill och får på så sätt i sig närings­ämnen och energi. Observera att pilarna symboliserar näringens väg i näringskedjan.

Näringsväv

Näringsväven beskriver hur en organism kan vara kopplad till flera andra arter genom att ha flera bytesdjur eller leva av flera växtarter. Skillnaden mot en näringskedja är att man visar en större del av ekosystemet i väven. Därmed visar man kopplingarna mellan organismer i ett ekosystem mera sanningsenligt än i en näringskedja, även om näringsväven också är en förenkling av verklig­heten. Näringsväven är en bättre modell av sambanden mellan arter i ett ekosystem.

näringsväv

Näringsväv

Sammanfogar man näringskedjorna i ett ekosystem får man en näringsväv. Bilden är starkt förenklad eftersom det egentligen finns tusentals arter som lever i skog. Även nedbrytarna ingår i näringsväven. Bakterier äts av maskar och vissa skalbaggar och fjärilar lever av svamp.

Näringspyramid

Sista arten i en näringskedja kallas ofta för topp­konsument. Orsaken till den beteckningen är att man kan beskriva ekosystemet med en pyramidformad figur, en näringspyramid. Näringspyramiden visar hur mycket det finns av olika slags organismer i ett ekosystem. Varje steg i näringskedjan motsvara en nivå i pyramiden.

näringspyramid

Näringspyramiden

Näringspyramiden visar hur näringen förs från producenter i botten av pyramiden till toppkonsumenter högst upp. Storleken på pyramidens delar symboliserar hur mycket biomassa som finns på varje nivå.

Den sammanlagda vikten av de levande organismer man talar om kallas biomassa. Oftast menar man torrvikt eftersom vattenhalten kan variera. Det finns i allmänhet störst biomassa av producenter och dessa bildar basen i pyramiden. På nivån ovanför finns primärkonsumenter (växtätare). Deras biomassa är betydligt mindre än växternas. En tumregel är att 90% av det som ekosystemets växtätare konsumerar förbränns och endast 10% blir kvar i form av biomassa som kan gå vidare till nästa nivå. Detta gäller på ekosystemnivå och inte för varje enskild individ. Energiförlusterna begränsar antalet nivåer i näringspyramiden. Det finns flera skäl till att djuren på den översta nivån (toppkonsumenterna) är sårbara. En anledning är att varje djur behöver en stor yta för sin försörjning. Blir det alltför glest mellan djuren får de svårt att hitta varandra vid fortplantningen.